I tisdags kväll skjutsade jag in sonen till akuten, vi var där 19.10. Satt och väntade tillsammans med ett antal andra patienter och det tog tid vill jag lova. De jobbar på som bara den på en akut. Efter någon timme så konstaterades att sänkan var 50. Då blev det dags att förflytta oss till det stora sjukhuset i norr. 22.20 checkade vi in på Sunderbyn. Fick ta ytterligare en lapp och sitta ner och vänta. Inte så kul med en mage som värker, en sänka på 50 och feber. Lovar att det var en blek son som satt bredvid. Dessutom mådde han illa.
Så äntligen efter ca 2 timmar fick vi komma in i ett rum. Egentligen hade de inte gjort mer i Piteå än ett blodprov för sänka trots att han sökt några gånger för samma besvär under en månads tid. De frågade vad de gjort tidigare och när han berättade att de inte gjort något så såg de förvånade ut. -Har de inte tagit ett ultraljud?!? Lite mer provtagning och kl 4.00 så beslutades om inläggning. Mannen och jag åkte hem och lämnade sonen på sjukhus, kan lova att det känns i mammahjärtat. Kom hem kl 5.00 och sov till 7.15 då jag hade saker som inte gick att omboka. Trött som bara den!
Dagen efter så beslutades om operation under eftermiddagen. Så äntligen kl 20 så ringde en sköterska och sa att han var opererad men han var så inflammerad så det gick inte med en titthåls operation utan de var tvungna att göra en öppen operation och rehabiliteringen blir då längre och så kl 22.00 så ringde en omtumlad, påverkad son och sa att det var klart. Torsdag morgon ringde jag upp och beslutade för att åka upp. Kom till Sunderbyn efter 10.00 och mötte en liggande son med dropp, syrgas och kateter. Han hade inte varit uppe efter operationen. Han fick dessutom ytterligare en flaska med antibiotika. De kom även in med vatten, Pro Viva och Yoghurt, det första som han skulle äta på 2 dygn. Han provade lite försiktigt men då händer det något med andningen, bröstkorgen lyfts i en ojämn takt och kinderna blir rosiga. En sköterska kommer och hon tar temp och syresättning som inte är ok. Mer syrgas och ytterligare en sköterska kommer. De vill få honom sittande. Jag går ut och åker ner till korridoren på markplanet. Sitter där ca 30 minuter. Åker upp igen och då sitter sonen på sängkanten. Skönt att se men han är fortfarande inte helt ok för syresättningen är låg. Han behöver djupandas och har fått ett rör/pip att andas i, väldigt viktigt så att man inte drar på sig lunginflammation. Så lämnar jag honom och åker hemåt igen. Senare under dagen så skickar han en bild om att han är för friska för KAVA och ska lämna avdelningen och åka till avd 51. Pratar senare under kvällen och då har han fått tillbaka styrka i rösten och det känns väldigt bra. De pratar om hemgång sent under fredag eller lördag fm?
Fredag morgon är det strålande sol och 20 grader varmt, helt perfekt för en skolavslutning. Började dagen på Klubbis och var med på deras avslutning i ca 30 min innan jag ilade vidare till Munksund. Där sjöng de så fint och jag var väldigt gråtmild efter en jobbig och omtumlande vecka, trots det så gick det jättebra att hålla mitt tal! Kort och koncist direkt till eleverna. Sen när jag kommit åt telefonen så hade jag ett meddelande att sonen får åka hem när han vill, han var utskriven från avdelningen och satt och väntade. Jag åkte direkt till Sunderbyn och var där strax före 11.00.Det är betydligt skönare att hämta någon från ett sjukhus än att skjutsa dit dem. Men så tur att vi har sjukvård i vårt land, så tacksam. Skönt att komma hem till egen lägenhet. Åkte och inlandlade lite lättare mat men V var så sugen på att äta lite vanlig kost efter en del inte alltför god sjukhusmat. Jag har lagat en hel del mat under 2 dagar så att det finns nu matlådor i ett stort antal. Sjukskriven månaden ut för återhämtning. Allting gott i slutet men för mig så är jag helt slut mentalt just nu. Imorgon är det sista gemensamma sammankomsten för all personal och sen så lugnar det ner sig rejält. Två veckor till semester så det känns bra att få jobba ostört så att jag hinner komma ikapp med alla uppgifter som ska redovisas in till kommunen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar