Nu har det snöat i 2 dygn och det har väl kommit minst 50 cm. Det är mycket snö så det är otroligt vackert utomhus. Dock är det väldigt skönt att bara kunna sitta inomhus och titta på hela spektaklet.
I morse gick jag mot gymmet 5.30 och det var ju inte plogat. Packad snö och trottoarerna var inte framkomliga. Jag gick mitt i körbanan och eftersom det inte finns så många andra ute den tiden så gick det ju bra tills mina fötter helt plötsligt slogs omkull och jag låg mitt i gatan. Ingen större fara utan bara att kliva upp igen. Hem och frulle och dusch. Lite sen mot jobbet och då händer det som inte får hända. Jag körde fast på bakgården precis vid min p-plats. En snäll vaktis hjälpte mig men precis när jag åkte i väg och allt släppte så fick den stackaren min bildörr i sig. Måste nog ge honom en chokladask som tack för hjälpen. Min dag började alltså inte så bra men fortsättningen blev bra i alla fall!
Dagens fundering: När man ramlar omkull så funderar jag inte var jag slog mig eller om något är brutet utan min första tanke var...har någon sett mig! Varför gör man så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar