Jag är så tacksam för att solen skiner. För ett par dagar sedan så träffade jag en bekant med en kronisk sjukdom. Trots detta är hon så positiv, ödmjuk och berättar glatt om vissa saker. Hon var nu inne i en sorg då en anhörig hade gått bort trots detta var hon hoppfull på ett bra sätt. Att var 40+ och drabbas på det sättet känns jättetufft, en förebild med sitt lugna sätt. Jag är så tacksam att jag och mina nära mår bra, att jag har ett boende, mat på bordet, ett jobb. Jag tror att vi oftare än vad vi gör skulle behövas påminnas om dessa saker. Vi tar så mycket för givet och dessutom strävar vi hela tiden efter mer materialism. Saker har blivit status symboler för oss i västvärlden medan det som egentligen betyder något är hälsa och välbefinnande.