Stugan hägrar. Det ska bli skönt att bo på lite mindre yta. Det känns lättstadat. Att dessutoom ha ett vackert glittrande hav utanför fönstret känns helt ok. Sonen ska bo hemma, sen får vi se hur det går. Det blir nog mamman i huset som kommer att längta mest. Jag brukar ibland känna mig rastlös när vi är på stugan, det blir liksom för lita att göra!!!!! Jag tror jag har problem...Det är ju meningen att man ska ha lita att göra och få ladda sina batterier onför hösten och allt som kommer då. Nåväl, det ska i allafall bli skönt med miljöombyte.
Håller på att skrapa av en gammal bänk med ribbor, tala om terapiarbete. Man hinner tänka mycket innan all färg är borttagen. Sen ska man dessutom måla på ny färg. Det är tråkigt som sjutton men terapi för själen.